3 roliga målgester i fotboll

Fotboll är sporten som nästan alla har en anknytning till, vare sig man själv spelar, följer ligor eller kollar när Sverige spelar mästerskap. Det finns Champions League, världsmästerskap, europamästerskap och såklart Olympiska spelen att följa. Det är i alla stora turneringar som eliten inom fotboll gör upp om att vara bäst, antingen i världen eller i någon annan form av turnering.

Något som ofta följer med dessa turneringar är snack om snygga mål och dramatik på planen, men också målgester från de spelare vi älskar allra mest. Dessa målgester är ofta föremål för debatt, inte minst i artiklar om fotboll och sportspel på nätet och i sociala medier. Många hemsidor och bloggar skriver om sport och har just fotboll som specialitet. Vissa riktar sig även till dig som är intresserad av odds inom turneringar och världsmästerskap.

football goal

Unsplash

Cristiano Ronaldos välkända “Siii!”

Storstjärnan Cristiano Ronaldo har en målgest som många känner igen och den har blivit en snackis genom åren. Han menar själv på att den kom till genom att han började härma de andra spelarna i laget Real Madrid, där portugisen tidigare spelade. De andra spelarna ropade alltid “Siii” när de hade gjort mål och portugisen tog efter. När han sen gjorde ett mål mot Chelsea, som han sent skall glömma, sade han det själv högt och slog ut med armarna. Hans lagkamrater frågade honom varför han gjorde så, varpå han svarar att han inte vet.

Kennet Anderssons pistoler började i Australien

Det var VM 1994, en turnering som många fotbollsentusiaster sent skall glömma. En cup där Sverige tog sig till slutspel och sedermera slutade på en välförtjänt bronsplats. I en prestation vi nog sällan kommer kunna skåda i svensk fotbollshistoria igen gjorde 

Kennet Andersson fem mål under turneringens gång. Varje mål firades med en målgest i form av att han gjorde om händerna till pistoler, ungefär som i vilda västern. Det har blivit en målgest som andra svenska spelare kopierat. Att skjuta in bollen i mål, ungefär som en pistol, känns logiskt, men faktum är att bakgrunden till själva målgesten inte har något med pistoler att göra. Den kommer från australisk fotboll, där målen består av två höga pelare. För att man ska veta om bollen har gått i mål eller inte så måste domaren visa det med en handgest.

Isak tittar på klockan

För att fortsätta på spåret Sverige efter Kennet Andersson så ska vi också nämna en bubblare med Alexander Isak. Det tog inte lång tid innan han gjorde mål i inhoppet under kvalet med svenska landslaget. Han valde då att kolla lite kaxigt på klockan och sa om det, “Jag blev väl lite kaxig, men man måste bjuda på sig själv lite också.” Det dröjde inte mer än en kvart efter att han kommit in som han stänkte in 3-0 mot Malta.

goal shot

Piqsels

Det finns många coola och ikoniska målgester genom tiderna. Det här är bara ett axplock och inte alls de största eller kanske mest kända i världen, men kanske i alla fall några som ligger närmast hjärtat. Vilken är din favoritmålgest i fotboll? Många sportkonton på sociala medier visar just målgester och annan kul kuriosa.

Opera GX

Opera GX för Mac är en webbläsare för gamers.

Opera GX har flera funktioner som ska hjälpa datorspelare att få ut mer av datorn. Bland annat kan du manuellt ställa in hur mycket processorkraft, arbetsminne och bandbredd webbläsaren får använda, så att det alltid finns resurser över till spel. Opera har gjort en undersökning bland amerikanska spelare och fann att brist på internminne och bandbredd är två av de vanligaste teknikproblemen.

Programmets gränssnitt är också mer anpassningsbart än normalt. Du kan till exempel anpassa färgerna i webbläsaren och programmet har ett antal medföljande skrivbordsbakgrunder.

Den nya webbläsaren finns redan nu som en öppen betaversion (early access).

Inför valet av webbläsare

Det finns mängder med webbläsare tillgängliga för mobiler, surfplattor och datorer. I valet av webbläsare är det säkerheten som ska komma i första hand och framför allt om du kommer att använda den för att logga in på banktjänster, företagsplattformer eller webbsidor som kräver personliga inloggningsuppgifter.

(Källa: Unsplash)

Surfa säkert

Oavsett vilken webbläsare du väljer är det viktigt att känna till att din webbläsare endast kan skydda dig till en viss del. Det är du som användare som måste använda webbläsaren på ett korrekt och säkert sätt. Vissa webbläsare går att anpassa efter användarens egna inställningar, medan andra helst inte ska ändras alls. Användaren bör även ha ett starkt antivirusskydd. För en extra säkerhet kan du välja en programvara som kommer med ett webbskydd som blockerar osäkra webbplatser och skyddar mot bedrägerier. 

Granska alltid alla webbsidor du besöker med ett kritiskt öga. En enkel säkerhetskontroll är att se om webbadressen börjar med det senaste säkerhetsprotokollet https://, som skyddar överföringen av data. Den här kollen ska göras varje gång, vare sig du ska läsa de senaste nyheterna på Aftonbladet eller se vad som har hänt i flödet på Facebook. Webbsidor som hanterar betalning och inloggningsuppgifter brukar beskriva sina säkerhetsprotokoll i villkorsavsnitten och brukar vara mycket starkare än hos en vanlig webbsida. Detta gäller streaming- och spelsajter, såsom Netflix, Steam och bet365, som kombinerar både nyheter, livestreaming och sportspel. Som inloggad kan du både följa matcherna och spela på vem om vinner exempelvis Allsvenskan (Djurgården 2.00) eller Champions League (Manchester City 4.33).

För att vara extra säker på att en webbsida är vad den utger sig för att vara kan du använda tjänsten Trend Micro. Den skannar webbsidor och ger dig snabbt svar på om webbsidan är säker, osäker eller misstänks vara osäker. 

4 vanliga webbläsare

Google Chrome: Den här webbläsaren anses vara en av de säkraste och är den svåraste att hacka enligt Pwn2Own, som är en tävling där hackare ska försöka ta sig in i webbläsare. Däremot är integriteten svag och Google både spårar och samlar in data om användarna.

Safari: Safari är standardwebbläsaren för Apple-användare och finns inte längre tillgänglig för enheter från andra tillverkare. Ur säkerhetsynpunkt utmanar den Google Chrome, men i och med att den endast är tillgänglig för Apples användare är användningen begränsad. I den senaste iOS-uppdateringen för iPad och iPhone har flera nyheter lagts till och det har gjort webbläsaren mer lik den som finns på datorerna.

(Källa: Unsplash)

Internet Explorer: Det här är standardwebbläsaren på många företag och anses vara den säkraste, även om tilläggsprogrammen har varit och fortfarande är tvivelaktiga ur säkerhetssynpunkt. Det är genom dem som hackare har tagit sig in. Det rekommenderas inte att ändra grundinställningarna.

Mozilla Firefox: Den här webbläsaren var länge en konkurrent till Internet Explorer och ansågs vara den säkrare av de två. Sedan 2015 har Mozilla tappat användare på grund av att andra alternativ är bättre. Webbläsaren kan däremot göras säkrare genom egna inställningar och delar aldrig insamlad information till tredje parter.

Oavsett vilken webbläsare du använder är det viktigt att alltid uppdatera den när det kommer nya versioner. Se också till att inte ändra inställningarna om du inte vet vad du gör. Utöver det rekommenderas ett smart internetanvändande för att hålla din information och din enhet säker. 

Opera lanserar VPN i webbläsaren

Opera har integrerat en VPN-funktion direkt i sin webbläsare för Android. VPN-funktionen fungerar som ”en extra säkerhet” om man t.ex. använder allmänna Wi-Fi-nätverk. I praktiken innebär det att användarens IP-adress ersätts med en virtuell motsvarighet.

Det går inte att välja ett specifikt land, utan enbart en av tre regioner: Europa, Amerika eller Asien. Opera uppger att man inte samlar in någon information som går igenom VPN-tunneln. VPN lanserades initialt enbart i beta-stadiet och rullas ut gradvis.

Chrome blockerar störande annonser

Den 15 februari 2018 kommer webbläsaren Chrome att som standard börja blockera irriterande annonser. Helsidesannonser, reklam med ljudet påslaget och blinkande banners kommer att blockeras automatiskt av webbläsaren.

Urvalet görs enligt riktlinjerna från branschorganisationen Coalition for better ads, som Google gick med i tidigare i år.

Chrome blockerar de annonser som strider mot riktlinjerna från branschorganisationen Coalition for better ads och om en sajt missköter sig upprepade gånger och inte gör något åt saken kan webbläsaren börja blockera samtliga annonser på sidan.

Svartlistade sajter kan få en ny chans genom att ta bort de störande annonserna, och sedan kontakta Google för en ny bedömning.

Det är oklart om annonsblockeringen kommer att ske i alla versioner av webbläsaren.

Webbläsarandel vid årsskiftet 2017/2018

I en undersökning gjord av Net Applications om webbläsarnas olika andel av användandet  vid årsskiftet 2017/2018 så hamnar webbläsaren Chrome  på en ohotad förstaplats med en andel på 60 procent. Microsofts Internet Explorer och Edge  tar en andraplats med 17 procent av världens pc-användare  och firefox håller sig kvar som trea med 11 procent av användarna.

I och med en ny mätmetod där trafiken rensats på trafik från botar föll andelen för firefox med 3,5 procentenheter under 2017.  Det är den största minskningen bland de ledande webbläsarna.

 

Appar i chrome ersätts med Progressive web apps

Under slutet av 2017 stängdes sektionen för appar i chrome för webbläsare på Mac, Linux och Windows i Chromes webbutik.  Dessa kommer att ersättas med s.k “progressive web apps” (PWA), ett slags mellanting mellan webbsidor och installerade appar. Redan i augusti 2016 meddelade man att apparna skulle komma att stängas ner. Installerade appar kommer att sluta fungera under första kvartalet 2018.

Chrome OS har fortsatt stöd för appar, men intresset för att utveckla nya sjunker antagligen när de försvinner från de större operativsystemen.

Chrome-apparna har funnits i ungefär fyra år, och har inte blivit någon större framgång. Bara runt en procent av Chrome-användarna har använt appar.

Ersättningen för appar i webbläsaren de s.k. ”progressive web apps” (PWA)  släpptes till Android tidigare i år och  Google planerar att rulla ut PWA-stöd till desktopversionen av Chrome under första halvan av 2018.

Minskat intresse för microsoft edge

I maj 2016 uppgav analysföretag Net Applications att webbläsaren microsoft Edge användes av 28,5 procent av alla Windows 10-användare.
I oktober 2017 var siffran nere på 15,7 procent. Intresset för Microsofts webbläsare Edge hade alltså minskat kragtigt, men det har visat sig att intresset verkar vara betydligt mindre än vad man tidigare trott.

Andelen edge-användare visade sig under slutet av 2017 vara ännu lägre än så. När  analysföretaget Net Applications i November 2017 gjorde om sina metoder för datainsamling för att rensa ut trafik från botar från resultaten sjönk andelen edge-användare ytterligare. I november 2017 var andelen edge-användare nere på 13,2 procent om man rensar resultatet för botar, program som konstruerats för att automatiskt genomföra operationer.

En grov uppskattning är att så mycket som hälften av Edges trafik kan generaras av botar.